– Precis som med projektet Livsbild vill vi med utställningen inspirera människor att berätta om sitt liv och få in det i den allmänna historiebeskrivningen, säger Diana Chafik, projektledare för utställningen.

Totalt upptar utställningen inte mer än några kvadratmeter i källarplanet i den stora byggnaden på Djurgården, men innehållet spänner över större rymder än så.
I utställningen finns 20 berättelser från sinsemellan helt olika människor. Unga och gamla, kvinnor och män med olika liv och funktionsnedsättningar.

En av de som deltar med sin historia är 40-åriga Viktoria Wedin vars berättelse kretsar runt hennes liv som sportskytt. En karriär som bland annat resulterat i en paralympisk bronsmedalj. Hon hoppas att utställningen kan leda till att människor med funktionsnedsättning blir en del av den gemensamma berättelsen om samhället och hon hämtar hopp från sina erfarenheter inom idrotten.

– Handikappidrotten har ju börjat komma närmare övrig idrott. Det blir vanligare att vi ingår när man pratar om idrott i stort och man skiljer inte längre lika tydligt på idrott och handikappidrott. Jag hoppas att resten av samhället ska följa i samma spår och att vår historia blir ett naturligt inslag i vår svenska historia och att det inte ska ses som två olika saker, säger Viktoria Wedin.

Den politiska tjänstemannen Björn Häll-Kellerman, 24, är en annan av deltagarna. Hans text börjar i arbetsrummet i stadshuset i Stockholm och går vidare i att beskriva betydelsen av politiskt och ideellt engagemang. Han tror att utställningen kan bidra till att skapa en större förståelse för funktionshinderrörelsen hos allmänheten i stort.

– Utställningen visar att gruppen är väldigt bred, att den består av olika personer med olika erfarenheter och funktionsnedsättningar.

Genom att lyfta fram personer som arbetar och är aktiva i samhället hoppas han att utställningen kan ge en annan bild än den gängse av gruppen personer med funktionsnedsättning.

– Jag tror att det är viktigt att bryta den här negativa bilden som dominerar i dag. Visa att det finns möjligheter, inte bara för oss själva utan också för allmänheten och arbetsgivare, säger Björn Häll-Kellerman.
– Vi känner ju kanske ofta igen oss i ”vanliga” människors liv, men jag hoppas att de som inte har omfattande funktionsnedsättning kan känna igen sig i oss och se att  ”de är som jag”, fortsätter han.

Utställningen är tänkt att turnera runt i landet. Innehållet finns i olika format så att alla ska kunna ta del av det, oavsett syn- hörsel eller läsförmåga.
– Vi vill utmana formen och skapa en utställning där alla besökare kan ta del av informationen på ett likvärdigt sätt, säger Diana Chafik.

Hon hoppas att Livsbild ska ge ringar på vattnet och inspirera andra att ta in ett funktionshinderperpektiv när man skapar utställningar. Som ett exempel nämner hon Nordiska museets folkhemslägenhet som öppnar om någon vecka.
– Det är en fiktiv familj som bor i en lägenhet från 1948 och där ett av barnen har en funktionsnedsättning som gör att hon inte bor hemma utan på institution, som man gjorde på den tiden.

– Det här är ett naturligt sätt att lyfta fram funktionshinderperspektivet. Inte genom att  göra en särskild utställning, på ett särskilt sätt, utan integrerat i den ordinarie museiverksamheten, säger Diana Chafik.

KÄLLA: Svensk Handikapptidskrift

Luna Care AB

Måndag till onsdag har vi öppet till 17:00
Torsdagen den 9:e maj har vi stängt
Fredag har vi öppet till kl. 16:00

Vid akuta frågor utanför kontorstid och som inte kan lösas med hjälp av arbetsledning/arbetsledare på plats, kan ni ringa vårt journummer: 010-330 02 80
Jouren är öppen dygnet runt, året om.

Häl­sningar från Luna Care!

Måndag och tisdag har vi öppet till 17:00
1:a maj har vi stängt
Torsdag och fredag har vi öppet till kl. 17:00

Vid akuta frågor utanför kontorstid och som inte kan lösas med hjälp av arbetsledning/arbetsledare på plats, kan ni ringa vårt journummer: 010-330 02 80
Jouren är öppen dygnet runt, året om.

Varma vår häl­sningar från Luna Care!

Läs mer på: Uppdrag att bemöta hur barns möjligheter till självständighet, delaktighet och utveckling påverkas av att de får ekonomisk ersättning för personlig assistans.

Lagändringarna från halvårsskiftet är ett resultat av regeringens budgetproposition som antogs 13 december 2012 i riksdagen.
Enligt kommande lagstiftning ska anordnare rapportera om ändrade livsförhållanden hos den assistansberättigade och informera Försäkringskassan om assistenterna. De kan samtidigt bli återbetalningsskyldiga för felaktigheter de antas ha känt till. Björn Jidéus arbetar med arbetsrätt och rådgivning åt assistansanordnare på Arbetsgivarföreningen KFO som har assistansanordnare och egna arbetsgivare som medlemmar. Han delar Anna Barsk Holmboms oro om att anordnare nu kommer att skapa egna regelverk och ta in uppgifter om assistansanvändarna för att skydda sig.

- Det ligger i sakens natur att många kommer att ta in uppgifter om den enskilde för att kunna avgöra om de behöver anmäla något. De kanske ser till att ha behovsprövningen i dokumentationen på kontoret. Sedan ser de om personen avviker från det som står där, om assistansen används till annat än vad som sades vid behovsprövningen. Idag arbetar anordnarna på olika sätt säger Björn Jidéus, vissa har inte så mycket material om assistansanvändaren, utan arbetar bara på uppdrag av honom/henne. Andra tar in allt material de kan få tag i.
- Då blir det besvärligt att anmäla negativa avvikelser som leder till att den assistansberättigade får färre timmar.

Kommer branschen att delas upp i anordnare som gör på olika sätt?
- Det kan bli så, många har inte ens tillgång till behovsutredningen utan kanske bara Försäkringskassans beslut på hur många timmar som ska utföras.

Behöver man egentligen veta mer med den nya lagstiftingen?
- Nej, man har ingen skyldighet att fråga. I 46 § i specialmotiveringen till LSS sägs det att man inte ska efterforska uppgifter om den enskilde.

Borde anordnarna prövas vid Socialstyrelsens tillståndsprövning i sin eventuella förmåga att rapportera missbruk av assistansersättning?
- Nej, Socialstyrelsen vet att anordnarna inte får efterforska uppgifter.

Enligt Anna Barsk Holmbom undersöker Försäkringskassan om de även ska kunna fråga assistenter för att få uppgifter om assistansberättigades ändrade livsförhållanden. Björn Jidéus anser att det inte får tillåtas bli verklighet.

- I lagen står det att Försäkringskassan kan göra förfrågningar hos den försäkrades assistansanordnare eller ”någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter”, vilket Försäkringskassan menar skulle kunna vara assistenter.
Björn Jidéus ser stora problem i att kassan skulle kontakta assistenter, och berättar att vissa handläggare tyvärr redan gör det.
- Våra medlemmar bör säga till assistenterna att inte svara utan hänvisa till sin arbetsgivare. Det blir helt snurrigt om assistenterna ska lämna uppgifter. Dels skadas förtroendet mellan assistent och assistansberättigad. Sedan kan det hända att assistenter som är missnöjda hotar med att ringa kassan och anmäla. Eller att anställda tvingas anmäla något som leder till att de förlorar jobbet.

Från den 1 juli 2013 får Försäkringskassan inte betala ut assistansersättning när arbetstidslagstiftning eller kollektivavtal inte följs. KFO har nyligen presenterat sitt kollektivavtal för Försäkringskassan, berättar Björn Jidéus.

- De försöker sätta sig in i alla avtal nu, det är komplicerat för kassan, en assistent kan tex jobba mycket i en del av en sexmånadersperiod utan att det bryter mot kollektivavtalet. Om Kalle jobbar 220 timmar en månad kan det ingå i ett planerat schema som är ok.

Vet du hur kassan kommer att se på kollektivavtal där anhöriga får arbeta mycket mer än heltid?
- Nej, vårt kollektivavtal har ju samma villkor för alla anställda assistenter.

Kommer en assistent att kunna vara anställd hos flera olika arbetsgivare och totalt jobba mer än heltid?
- Ja det kan man alltid vara, även om kassan via tidrapporter kan se att en assistent arbetar totalt två heltider hos olika arbetsgivare har de inte rätt att stoppa det. Sedan kan jag tycka det är olämpligt, du ska ju utföra ett arbete med kvalitet.

Jobbas det mycket mer än lagar och kollektivavtal tillåter ute i stugorna?
- Vi har svårt att se det, men förra året blev jag uppringd av några handläggare på kassan som ställde frågor om ärenden där vissa jobbade mycket. Då kunde jag antingen svara att det var enligt kollektivavtalet eller att det var något som inte borde vara så. När jag kontaktade anordnaren kunde de säga att kunden vill ha det så här, annars byter de anordnare.
Assistans är mycket brukarens marknad enligt Björn Jidéus.
- Brukaren har fått stora valmöjligheter, vilket var syftet med lagstiftningen. Men det verkar som att många väljer av fel orsak, som att assistenter (ofta anhöriga) ska få jobba för mycket i strid med ATL, med oskäligt höga löner och att ingen ifrågasätter det. Det är beklagligt att arbetsgivarna inte alltid kunnat hålla emot här.

Kan arbetsgivare som har kollektivavtal där anhöriga kan arbeta mer än ATL tillåter komma att gynnas från halvårsskiftet?
- Så kan det bli om kassan accepterar stora undantag för anhöriga i andra kollektivavtal.

Hur tror du det går för de som inte har kollektivavtal?
- Redan idag borde det vara näst intill omöjligt för en verksamhet att fungera inom ATL. Undantag och särskilda behov av att vara flexibel i arbetstidhänseende borde uppstå ideligen. ATL erbjuder inga undantag, dessa kan enbart förhandlas fram mellan marknadens parter säger lagen. Följden blir att många bolag nu går med i arbetsgivarföreningar och binder sig till kollektivavtal.

Björn Jidéus är positiv till kravet att en assistent ska vara minst 18 år för assistansersättning ska betalas ut. Även om en 16-åring kan arbeta i butik är assistentarbete tyngre och mer reglerad än tex butiksjobb säger han.

- Det tycker vi är lysande, jag kämpade för detta när jag arbetade i branschen. Det förekommer att anordnare vill anställa trettonåringar, för att det är brorsan och så men de får de väl hjälpa till som bror då säger jag, inte som assistent.

Är detta vanligt?
- Det förekommer, mest 16-17 åringar, den yngsta kassan hittat var 7 år gammal. Skolor har ibland larmat om eleverna var trötta i skolan därför att de arbetat så mycket.
Assistansersättning kommer inte heller att betalas ut om en anställd assistent är bosatt utanför EES (EU + Norge, Island och Liechtenstein). Här var lagstiftaren enligt Björn Jidéus främst ute efter assistansanvändare med invandrarbakgrund som åkte hem och bodde i hemlandet sex månader i taget och försörjde anhöriga på hemorten genom att anställa de som assistenter.

- Detta är inget vi sett inom KFO, men om det har förekommit är det naturligtvis olyckligt.

Berör detta även assistansanvändare som vistas i Thailand eller andra semesterorter?
- Ja, det är faktiskt flera som kontaktat mig om detta. De har köpt assistans på plats och undrar hur de ska göra nu. Nu måste man ha med sig svenska assistenter eller hålla sig inom EU.

Om en assistent är för gammal eller sjuk för att kunna göra sitt jobb kommer inte heller assistansersättning att betalas ut från 1 juli 2013. Det blir svårt att veta var gränsen ska dras här enligt Björn Jidéus.

- Frågan är hur detta ska kontrolleras, men anställda över 70 får nog vara nog beredda på att lämna läkarintyg.

Statsministern har ju sagt vi kan jobba till 75…
- Precis, du kan vara hur frisk som helst i den åldern, detta handlar om att säkra verkställandet av assistansen, att man kan utföra det som behövs.
Det förekommer att föräldrar arbetar längre än de egentligen orkar berättar Björn Jidéus.
- Det kan vara svårt att släppa taget och lämna över ansvaret för sitt vuxna barn, den här diskussionen måste anordnarna ta.

Försäkringskassan och den nya tillsynsmyndigheten för vård och omsorg kan från 1 juli göra hembesök när anhöriga är assistenter och inte är anställda av kommunen. Björn Jidéus tycker att oron kring detta är onödig eftersom åtgärden är helt verklighetsfrånvänd.

- Alla som jobbar i branschen undrar vad myndigheterna ska se vid ett hembesök. De anhöriga kanske inte arbetar just då och en tidrapport kan skrivas i efterhand om en person verkligen vill ge felaktiga uppgifter. Detta är feltänkt av någon som inte vet hur verkligheten ser ut. Susanne Billum som lade ursprungsförslaget i utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning verkar tänka att assistenten och den assistansberättigade sitter hemma hela tiden.

Är detta en verklighetsfrånvänd åtgärd?
- Mycket, många är så upprörda över detta, jag säger var inte det, låt dem gå ett varv i bostaden. Jag tror inte någon kommer eftersom de inser att det inte ger något.

Sedan 1996 får inte egna arbetsgivare anställa någon de lever i hushållsgemenskap med, den begränsningen tas nu bort från 1 juli. Begränsningen infördes eftersom det då fanns en lag som sade att lön mellan makar var skattefri.

- Före 1996 kunde ”Kalle” anställa sin fru, hon kunde jobba 300 timmar och få all lön skattefritt. Ett typiskt överutnyttjande som skadade reformen. Lagen om lön mellan makar togs bort nyligen, därför kan detta ändras nu, men ändringen beror också på att anordnare nu även blir skyldiga att anordna all assistans.

Anordnare blir från 1 juli skyldiga att anordna all assistans, samtidigt som den enskilde ska kunna välja att köpa assistans från två olika anordnare. Detta är lite motsägande tycker Björn Jidéus som undrar om valfriheten verkligen kommer att bestå.

- Det är lite otydligt vad som gäller. Kommunen begränsas inte i hur mycket de får ge assistans och om den enskildes val ska inte begränsas, varför måste då anordnaren ta alla timmar?
En orsak som nämnts är att vissa privata anordnare bara skulle ta dagtimmar för att slippa extra kostnader med OB-timmar.
- Visst det kan vara någon som byter från kommunen där några assistenter vill förbli kommunanställda. Det förekommer också att vissa har assistans några spridda timmar på natten som en privat anordnare inte kan lösa, och istället vänder sig till kommunen för.

Riskerar detta att personer med svårgenomförbara assistansbeslut tvingas ta kommunen som anordnare?
- Det kan bli en effekt.

Om någon är dömd för ekonomisk brottslighet i assistansbranschen är det kanske inte så lämpligt att den sitter i en ny styrelse säger Björn Jidéus som är positiv till skärpta krav i Socialstyrelsens tillståndsprövning för lämpligheten hos de som driver anordnarna.

- Lagstiftningen här är tagen mycket från yrkestrafiklagen. Taxibranschen har haft en liknande problematik med ekonomisk brottslighet kopplad till personer som går från bolag till bolag.

Kommer man åt personer som styr utanför styrelsen?
- Bulvaner är svårt att komma åt, det måste bevisas av myndigheten. Visst finns de som sätter in frun och barnen i nya bolag, men det som är möjligt att kolla nu anser vi är VD, styrelseledamöter, majoritetsägare, person med generalfullmakt och chefer med självständig position.

Idag kan ett tillstånd bara dras om anordnaren inte kollar polisregistret innan assistenter till barn börjar arbeta säger Björn Jidéus. Från 1 juli kommer tillstånd att kunna återkallas av fler orsaker.

- Det är bra att Socialstyrelsen får lite tänder, nu kan tillståndet dras in tex om olämpliga personer finns i ledningen. Idag kan ett bolag ha en styrelse när man söker tillstånd och sedan byta ut den efter att ha fått tillståndet.

Men innan ett tillstånd dras finns det väl alltid möjlighet att rätta sig?
- Ja, svenska myndigheter är väldigt försiktiga, man arbetar med positiva förändringar istället för att stänga av, det tycker jag är bra.

När en person beviljas assistansersättning kan ersättningen betalas ut retroaktivt för tiden från en månad innan ansökan gjorts om en anordnare gett assistans under tiden. En process med överklaganden kanske pågår i 1½ år och då betalas ersättning ut för hela den tidsperioden. Idag finns inga krav på tidrapporter för de som arbetat, utan det krävs enbart ett anställningsavtal som enligt Björn Jidéus kan skrivas i efterhand. Från 1 juli 2013 måste det ha funnits tidrapporter och löneunderlag under hela tidsperioden om assistansersättning ska betalas ut retroaktivt. Detta innebär att anordnaren nu tar en större risk enligt Björn Jidéus.

- De kanske inte får tillbaka pengarna. De kan i och för sig skriva ett civilrättsligt avtal om att lönen bara betalas ut bara om personen får assistansersättning, och vissa anhöriga kanske accepterar detta. Men det blir en risk, det kan bli en tvist där de anställda i efterhand hävdar att anordnaren misskött ansökan och kräver pengar.

Kan detta leda till att anordnare inte tar risken?
- Det blir nog inte lika vanligt, idag kan enorma summor betalas ut, där anordnare kan göra en jättevinst när att de får alla pengar utom assistenternas löner. Det är detta man vill komma åt, säger Björn Jidéus.

Läs mer på assistanskoll.se

- Att analysera de fördelar som finns med att assistans utförs av god man m.fl. Här nämns att kännedomen om och förståelsen för personen.

- Analysera de risker som finns med intressekonflikter och jävsförhållanden pga dubbla roller. Detta särskilt om den gode mannen, förvaltaren eller ombudeti dessa fall också är en närstående person.

- Ta reda på hur vanligt det är att god man, förvaltare eller ombud är assistent.

- Vilka tänkbara konsekvenser det skulle bli om man genomförde förslaget i Susanne Billums utredning om att assistansersättning inte ska betalas ut till en person vars god man, förvaltare eller ombud utför assistans.

Läs mer på: Uppdrag att analysera och bedöma personlig assistans som utförs av god man, förvaltare eller ombud

Källa: assistanskoll.se

Maria Larsson hänvisar bland annat till ISF:s utredning: Timschablonen öppnar för höga vinster, från juni 2012 som ansåg att det 2011/2012 betalades ut drygt två miljarder för mycket i assistansersättning varje år, vilket motsvarar ca 10 % av de totala kostnaderna.

ISF har fått stark kritik från Arbetsgivarorganisationen KFO som hävdar att det är skillnad på anordnare som driver sin verksamhet huvudsakligen av vinstintresse och de som har en idéburen/kooperativ värdegrund utan privata vinstintressen. Även SKL har kritiserat ISF:s beräkningar. De tar tex inte upp kostnader för vikarier etc. hävdar de.

Läs mer SVD-Brännpunkt : ”Nu ska ersättningen för assistans ses över”

Enligt de tre partierna gjorde statssekreterare Ragnwi Marcelind från Socialdepartementet endast en sammanfattning av rapporten och hänvisade till slutredovisningen av uppdraget i oktober 2014. Dessutom pekade statssekreteraren på att Försäkringskassan ska bli effektivare i sitt arbete och göra bedömningar som står sig bättre.

Källa: assistanskoll.se och SHT